Att påstå att vem som helst kan bli svensk, är de facto samma sak som att påstå att det inte finns några svenskar. Åtminstone inte som etnisk grupp, men möjligtvis som en administrativ enhet där man kan tilldelas medlemskap. Människor som påstår detta brukar ha lite olika grund för när man blivit svensk, men oftast handlar det om att känna sig svensk, inneha ett medborgarskap och kunna prata svenska. Ibland räcker det med ett av de kriterierna för att plötsligt ha förvandlats till svensk.
Maria Nohra. Foto : sr.se
Maria Nohra, som är född i Sverige men vars föräldrar är från Libanon, på P3 Debatt är en sådan person. Hon påstår sig “älska Sverige lika mycket som vilken annan svensk som helst” och menar att hon är “minst lika svensk som vilken annan person som helst som har föräldrar med svenskt ursprung”. Det senare verkar antyda att hon tillochmed kan vara lite mer svensk än de andra gammelsvenskarna.
Frågan är hos vilka andra folk man kan använda de här måttstockarna. Hos vilka andra folk kan man påstå sig bli en del enbart genom att känna sig som dem, leva i samma administrativa nationalstat eller tala deras språk? Många folk har inte en egen nationalstat, så hos dem kan man uppenbarligen inte bli medlem genom passtilldelning. Kurder, diverse indianstammar, assyrier och aboriginer är exempel på sådana folk. Räcker det med att tala deras språk? Eller räcker det att känna som sig som en aborigin för att faktiskt vara minst lika mycket aborigin som vem som helst med aboriginska föräldrar?
Om Nohra menar att det inte är så, då måste hon ju mena att dessa folkgrupper existerar på ett sätt som svenskar inte gör. Då kan vi verkligen tala om rasism. Att mena att mitt folk, detta nordeuropeiska germanska folk som levt i norra Europa i tusentals år, inte ens existerar — kan det bli mer hatiskt och rasistiskt? Att förneka ett folks hela existens, eller att devalvera den till att enbart vara en pappersprodukt, är i mina ögon betydligt värre än att sätta upp klistermärken som kritiserar mångkulturen vilket är ursprunget till Nohras artikel.
Men jag tror inte Nohra menar att vara hatisk eller rasistisk i sitt inlägg. Hon är bara ett barn av sin tid och formad av den antikultur som mångkulturen utgör, där vi alla ska berövas vår etniska identitet till förmån för den kosmopolitiska konsumentens tröstlösa sökande efter sammanhang och mening.
Min förhoppning är att Nohra med tiden kan finna trygghet och stolthet i sitt ursprung, och inte behöver lägga kraft på att försöka övertyga sig själv och alla andra att hon är något hon inte är. Jorden vore en mycket bättre plats där folk kunde vara trygga i sin identitet, istället för att försöka stjäla andras.
