Min partikamrat Rikard Pekkarinen skriver idag på sin blogg angående förändringarna i medlemskapet för Svenskarnas parti. Han riktar viss kritik mot förändringen och jag har svarat honom i en kommentar till inlägget. Jag väljer att publicera mitt svar även här, då jag tycker det ganska väl klargör min ställning i sakfrågan.
Kul att du skriver om detta men jag tror du gör en felaktig analys ang. den ”uppenbara nackdelen”. Just genom att medlemskapet är kravlöst och ”vilken idiot som helst” kan bli medlem så kan inte media använda medlemskapet mot oss på samma sätt.
Så länge personen inte representerar oss så kan vad en enskild medlem klistras på oss lika lite som vad en enskild medlem i ett fackförbund gör kan klistras på fackförbundet. Just detta argument kan vi använda nu eftersom vi inte gör någon som helst bakgrundskoll på de som ansöker. Missköter man sig däremot så åker man ut med huvudet före.
Medlemskapet betyder nu alltså enbart att man påstår sig stödja partiet, och är beredd att erlägga medlemsavgift. Eftersom medlemskapet inte ger dig automatisk rösträtt vid några möten så är personen inget annat än en ekonomisk supporter så länge han eller hon inte fått någon ansvarsroll.
Jag tycker ändringen är helt riktig. Det ska vara enkelt att bli medlem i partiet och det är ett utmärkt sätt för alla att dels stödja oss ekonomiskt men också hålla sig uppdatera om partiets förehavanden. Ju fler människor som är medlemmar, desto fler kan vi kontakta för att försöka aktivera.
Men det är bra med en diskussion kring detta, och jag vet att även ledningen välkomnar den. Jag håller alltså inte med dig i din analys, men jag ser också detta som ett led i utvecklingen till ett större och mer professionellt parti – fler sådana förändringar lär följa under året.
Trevlig helg, kamrat!
Även Magnus Söderman skriver om förändringen på sin blogg och verkar positivt inställd. I en kommentar på Nationell.nu ser jag också att min partikamrat Jonas De Geer är positiv till förändringen.
