30 gånger på två månader har polisen fått rycka ut till asylboendet i Gärdshyttan. De människor som uppehåller sig där och inte kan bete sig har helt klart förbrukat sin rätt att vistas i Sverige och fortsätta kosta oss tusentals kronor varje dag — de ska sändas tillbaka omgående!
Läser på Aftonbladets hemsida (se bild ovan) att kostnaden för advokaterna vid den uppmärksammade rättegången mot invandrarligan från Södertälje (kallat Södertäljenätverket)uppgår till 200 miljoner. Lägger vi till alla andra kostnader för samhället runtomkring rättegången och förundersökningen lär vi hamna på många miljoner till.
Intressant här blir att betänka att media och proffstyckare ofta hetsat mot nationalistiska demonstrationer, som Salemmanifestationen eller Folkets Marsch, och velat stoppa dem med hänvisning till poliskostnaderna. Poliskostnader som är en spottstyver jämfört med vad den här rättegången kostar skattebetalarna.
Jag menar inte att rättegångar inte ska få kosta, de är viktiga i en rättsstat. Men däremot så är det här en kostnad vi hade sluppit om våra politiker inte genomfört detta mångkulturella experiment (läs om hur det gick till i skriften “Hur Sverige blev en mångkultur”) och öppnat upp våra gränser för dessa maffiatyper.
Rättegångar måste få kosta. Yttrandefrihet måste få kosta. Men svenska pengar ska gå till svenska rättegångar och svenska demonstrationer. Har vi någon besökare här som begår brott ska han eller hon obönhörligen utvisas och aldrig mer vara välkommen att besöka vårt land. Det är egentligen inte så svårt.
Det händer spännande saker i debatten kring invandring, mångkultur och integration just nu. Förra året kunde vi se hur en mycket omtalad bok av den tyske socialdemokraten Thilo Sarrazin (Deutschland schafft sich ab / Tyskland avskaffar sig självt) låg etta på de tyska försäljningslistorna i flera månader, något som orsakade ramaskri över hela Europa. Boken i sig borde inte vara speciellt kontroversiell, och för oss som orkat ta oss igenom boken kan vi se att Sarrazins åsikter inte alls samstämmer med nationalisters – till exempel vill Sarrazin se en ökad invandring av judar till Tyskland. Därför blir det minst sagt komiskt när Wolfgang Hansson i Aftonbladet kallar honom för “Hitlers arvtagare”.
Caroline Ljuus i sin konstfilm "Where do you come from?"
Sydsvenskan skriver idag om Caroline Ljuus, en kvinna som föddes i Sydkorea och adopterades till Sverige när hon var två år ung. Hon kallar sig för konstnär, och hennes verk kretsar allt som oftast kring tankar om identitet och att tillhöra något. Ljuus visar upp flera drag som jag finner typiska hos adoptivbarn, där de har svårt att känna sig helt hemma någonstans.
– Jag tror att alla mina konstprojekt handlar om identitet på olika sätt och om att söka och sakna, säger hon.
Lite multikultikonst som fick sig en ordentlig uppfräschning efter att aktivister från Nordisk Ungdom förändrat texten till något mer sanningsenlig.
Den Bonnierägda tidningen Sydsvenskan publicerade idag (9/1) ett reportage författat av Niklas Orrenius, en journalist för många mest känd tack vare sin rapportering om Sverigedemokraterna. Reportaget berör så kallade hatbrott, och vi får bland annat följa den somaliska kvinnan Malyum Salah Hashi, 31, som under sin korta tid i Sverige blivit utsatt för massa hemskheter från de rasistiska svenskarna. Reportaget är oerhört genomskinligt och följer det klassiska upplägget om onda svenskar och snälla ickesvenskar, men framförallt så – förmodligen utan Orrenius vetskap – visar man hur lönlöst det är att försöka bygga ett “mångkulturellt” samhälle.
I nyårsprogrammet av HNR blev jag intervjuad, och pratade mest om EMU, EU och vad som är vårt alternativ. Där talade jag också om att det är vi – Europas nationalister – som är de som faktiskt bejakar mångfald och sann mångkultur. Jag tycker det var på sin plats att jag utvecklade det resonemanget, då det är av yttersta vikt och dessutom ett kraftfullt argument som kan användas när man diskuterar med människor förblindade av massmedia.
“Ockupation, integration eller segregation” är namnet på en krönika som publicerades på info14.com för snart två år sedan. Jag har nu spelat in den som ljudfil, och dessutom lagt in lite “extramaterial” för att förklara vissa ståndpunkter jag tagit som skapat en del diskussioner.
Läs ursprungsartikeln på info14.com