Sydsvenskan skriver idag om Caroline Ljuus, en kvinna som föddes i Sydkorea och adopterades till Sverige när hon var två år ung. Hon kallar sig för konstnär, och hennes verk kretsar allt som oftast kring tankar om identitet och att tillhöra något. Ljuus visar upp flera drag som jag finner typiska hos adoptivbarn, där de har svårt att känna sig helt hemma någonstans.
– Jag tror att alla mina konstprojekt handlar om identitet på olika sätt och om att söka och sakna, säger hon.


